Jag tenderar att fokusera alldeles för mycket på problem. Det måste jag försöka ändra på. Istället borde jag uppmärksamma de framsteg som faktiskt görs.
 |
| Hej, vad heter du? |
Nanna har gjort en massa framsteg. Okej att hon fortfarande är ängslig (läs: hysterisk) när det är dags för kloklippning och att hon är avståndstagande vid många hundmöten - men det går verkligen framåt! Hundpromenaden idag är ett tydligt exempel. Massor av hundar och en del nya människor. Jag vet faktiskt inte riktigt hur många hundar det var, men förutom många cockrar var det både Cavalierer, Collies och en Dalmatiner.
Men de gånger Nanna morrade är lätt räknade på ena handen. Hon gick i flexikoppel hela tiden, men hon kunde röra sig fritt och obehindrat. - I vissa situationer är flexikoppel en välsignelse. Inte under vanliga promenader, men när man vill ha kontroll samtidigt som hunden kan känna sig fri, är det toppen!
 |
| Nanna knatade runt och nosade till synes helt obesvärad av sitt flexikoppel |
 |
| Oj, en stor hund som tittar på mej! Undrar om jag borde bli rädd... |
 |
| Hrm, hunden verkar snäll...jag behöver nog inte skrämma iväg henne... |
 |
| Jag hade rätt! Det var en lugn och snäll collie, minsann! |
Leia känner sig säker i hundgänget. Springer obekymrat omkring och leker. Och titt som tätt söker hon upp Nanna - håller sig en stund i hennes närhet - för att sedan sticka iväg igen. Ingen tvekan om att det är syskonkärlek mellan de båda. Och kanske ett beroende...
 |
| ♥ Storasyster och lillasyster ♥ |
Vi fick en härlig promenad uppe på Fjärås bräcka! När man kör upp till parkeringen kör man förbi ett gravfält från järnåldern med ett hundratal resta stenar. Det ger en ganska mäktig känsla när man tänker på att här har bott människor så långt tillbaka i tiden som på bronsåldern...
12 kommentarer:
Du har så rätt. Visst är det alldeles för lätt att titta på bekymren. Ibland är det faktiskt så illa att man (läs jag)blir nästan helt blind för de framsteg som faktiskt görs.
Därför är det nog ibland lättare att hjälpa andra än sig själv och ens egna hund.
Fjärås bräcka är häftig. Det är verkligen ett stycke historia man vandrar på. Nanna blir säkert tryggare för var gång hon får umgås med de andra hundarna.
Vad roligt att det går framåt med Nanna! Ibland glömmer man ju faktiskt att titta på framstegen då man mest fokuserar på det "dåliga" tyvärr, ett problem iaf för mig! Roligt med promenader med så många hundar, sånt gillar vi som bara den!
Vilken rolig promenad med så mång olika hundar i härlig omgivning!
Att nosa är ju ett sätt för hundar att skicka ut lugnade signaler till varandra så det är ju ett jätte bra tecken att Nanna tar sig tid i den där miljön. Skulle vara roligt att höra någon annan analysera Nannas kroppspråk i olika miljöer(som ägare låser man sig tyvärr och ser fel istället för förbättringar)
Blev ju nyfiken på hur hon gör vid kloklippning och hur ni går till väga, min Gimli tycker inte om det om ja börjar med en viss tass få den vara i mitten är det inga problem men den tassen är känligare än de andra. Freddie som jag hade han hatade det så vi var alltid två med han och försökte klia/gosa, hålla och klippa samtidigt :)
Hej hej! Jag gick på en drop in träning i slottskogen förra veckan där just hundmöten tränades. Även mycket kontaktövningar. Bra instruktör också. Tips om du vore intresserad av sånt :) hundgladje.se anordnar dem! /Johanna
Nanna har gjort STORA framsteg sedan du började vara med oss på våra promenader :)))
Visst morrar hon med det är inte alls lika mycket och ängsligt som innan.
Hon är så lika min Perla. Vill ha kontakt på sitt vis och vara ifred när hon vill. Då talar hon om det genom att morra och de andra låter henne vara som du har märkt.
Sedan hjälper Leija till indirekt genom att vara så frimodig som hon är och Nanna märker att Leija är obekymrad och kan då slappna av. Samtidigt så tror jag att du börjar slappna av också allteftersom du märker att det går lugnt till med vovvarna.
Njut av våra promenader så kommer Nanna också göra det så småningom.
Söndagar kl 11 är nästan ett litet måste numera.
Kram och så ses vi på söndag ;)))
Vilken underbar promenad ni varit på.
Ja det förstår jag att det måste kännas mäktigt med alla stenar vi har dem lite överallt här nere i skåne.
Ha en skön vecka.
Kram Towe, Ricco & Alfons
Åh, vad kul att höra om Nannas framsteg. Visst gör man ofta fel, genom att se problemen, innan dom ens inträffat. Jag tränar flitigt på att tänka possitiva tankar. Och jag tycker mig se att Quila o Ronja blir mera säkra, om jag är säker.
Kul när det går framåt!
Kram
Vilken härlig promenad med så många olika hundar.
Det är verkligen nyttigt att träffa flera olika personligheter.
Vi kan väl också hålla med om att det är lätt att tänka på allt det negativa.
Men faktiskt om man tänker positivt...att det här kommer gå bra(t.ex ett hundmöte)så går det också bra.
Att de känner av oron, stressen mm inför något som kan vara jobbigt är ju helt klart något som är säkert.
Underbara bilder från er dag.
Vov o kram!
Åh så roligt att höra om era framsteg. Tänk att vi människor i allmänhet har så svårt att fokusera på det positiva istället för det negativa. Superhärliga vårbilder!
Här har du en som fått enorm träning i att se även det positiva...:)
Jag tycker att Nanna ser ut att vara mycket duktig! Och precis som Dolores tror jag att lillasyster gör en mycket viktig insats där.
Du är tydligen lika ambivalent till flexi som jag... Men ibland är det väldigt praktiskt! Som du använder det nu, och även med en gammal och en ung hund kan jag säga.
Vilken härlig dag på spännande mark. Ja, det är spännande att se hur olika hundar tacklar saker och hjälper varandra. Brio vill INTE umgås med andra hundar, bara titta på håll och ingen får helst titta på honom... Kan han så går ha en krok runt andr ahundar, på artigt hundvis :)
Skicka en kommentar