En liten scen ur vardagslivet

Husse och Leia sitter i soffan i vardagsrummet och leker.
Jag sitter och rättar prov i arbetsrummet.
Nanna ligger på sängen bredvid mitt skrivbord.
Plötsligt är det något som gör ont på Leia, så hon kvider till.
Nanna hoppar ner från sängen som en oljad blixt, springer ut i vardagsrummet, ställer sig på bakbenen med frambenen mot soffan och morrar mot husse.
Sedan vänder hon på klacken och återvänder till arbetsrummet.

Husses hjärta smälter till en härdsmälta.

I torkskåpet

Efter cockerpromenaden i söndags var hundarna rejält smutsiga. Att bada i havet går väl an, men de lyckades också hitta en del småpölar i bergsskrevorna med stillastående vatten. Nanna toppade dessutom upp med rullningar i både sand och ljung.

Ett gyllene tillfälle för bad vid hemkomsten, med andra ord.

Jag fönar aldrig hundarna (som man ska) och måste därför passa på när det är varmt och gott i luften.
När solen skiner på uterumstaket blir det sommar där inne trots  några ynka plusgrader utomhus.

Släpp ut mig, matte! Jag är nästan torr nu. Jag vill komma ut till dej!

Hur bra kan man inte ha det!

7 glada cockrar och 5 lika glada mattar gav sig igår ut på promenad under blå himmel och massor av sol! Ibland känner jag mig riktigt lycklig lottad!    

Stora ytor att utforska

Vinden har brutit upp isen till lager-på-lager-formationer

Före detta badkrukan Leia räds inte det kalla vattnet...

...och det gör naturligtvis inte badtokiga Nanna heller!

Vaddå kallt? Det är sköööönt!

Hur bra kan man inte ha det!

Svanarna tyckte också det var skönt i vattnet

Nanna var ovanligt tillfreds. Överlycklig som vanligt, och mindre ängslig. Morrade nästan inte alls! Jag vågade till och med ha henne lös ett tag eftersom det var så stora ytor att röra sig på och samtidigt ganska få hundar.

Jag litar fortfarande inte på henne riktigt - blir en hund för närgången ryter hon till - samtidigt som hon gärna går fram till andra hundar för att nosa dem i baken. - Men det är alltid på hennes villkor! Har hon bestämt sig för att nosa på någon så gör hon det, men om denna någon nosar tillbaka får hon ibland kalla fötter...och då låter hon!

Fast jag är ganska övertygad om att Nanna hellre skulle fly än illa fäkta om det verkligen gällde. Hon är ingen slagskämpe men hon låter rejält när hon är missnöjd. Nåväl, missnöje fanns inte på kartan denna härliga söndag!

Slutligen lånar jag en bild som Johanna tog på mig och hundarna igår. - Visst är det kul att vara hundägare!

På förmiddagen...

... överraskade husse vår matte med att fylla en termos med kaffe för att ta med upp i skogen. Han brukar ju inte engagera sig i oss hundar, men under mattarnas londonresa upptäckte han hur himla roliga vi hundar är!

Han var seg att vinna över på vår sida, men det gick!

Du behöver inte säga något, husse - jag veeet att du tycker jäääättemycket om oss!

/Nanna

Min lilla fegis

När Leia var valp fick hon prova aktivitetsbollen fylld med hundgodis. Nanna satt och tjöt av indignation bredvid- jag vill!, jag vill!-, men Leia blev rädd för ljudet när den rullade på trägolvet. Så varför jag köpte en aktivitetsboll till, kan man ju undra...

Tanken var förstås att nu, ett år senare, skulle Leia säkert tycka den var kul. Och med två bollar i gång samtidigt, skulle inga bråk uppstå...

Det senare stämde, men Leia är fortfarande skeptisk.

Vad är det där?

Den luktar godis...

Hur gör man?

Varför ramlar det ut godis när matte rullar den?

Nanna, som inte sett bollen på över ett år, blev överlycklig. Hon fortsatte till och med rulla den när den hade tömts på sitt innehåll. Hoppet är det sista som överger en!

Ibland lönar det sig...

... att komma när matte ropar!

Var det matte som ropade?
Jag tror det. Bäst vi springer!

Mums... picknick!!!

Trevlig helg!

"Om jag hade ett trollspö..."

"...skulle jag svinga det högt i luften. Min lillmatte har legat i världens värsta migränanfall i långt över ett dygn - och jag har inte kunnat trösta henne. Så jag önskar jag hade ett trollspö för då hade jag kunnat trolla bort värken."

- Kommer du ihåg när du hade mej som kudde?

-Och kommer du ihåg när jag hade dej som kudde?

- Så mysigt vi hade det då... 


"Nu svingar jag mitt spö för att trolla bort all migrän i hela världen - både för din och alla andra drabbades skull. Hokus, pokus...nu är den borta!"


Puss och kram från Leia

Hur får den plats?

Stor tunga och liten hund - man kan nästan tro att Leia Bus har fått på sig en rosa slips...    ;  )

Nu var du taskig, matte - man måste väl få lov att kyla ner sig när man har motionerat!

 

Eftersatta

Det där med pälsvård har sina sidor. Det tar tid. Och trots att det verkar vara ganska skönt att bli borstad och kammad, så är det ingen tvekan om att det gör rejält ont när det blir taggar i pälsen.

Fast vad gör det att hundarna är lurviga och skäggiga - de är världens goaste ändå

Inte för att jag vill skylla ifrån mig, men det är en förklaring till varför mina hundar ser lurviga ut. De är inte alls så där vältrimmade som de förtjänar. För mina hundar förtjänar det bästa.

De är helt enkelt bäst.  För mig. Frågan är: när ska jag ta mig i kragen..?

En gåta

Vad är:

En bakdel

+ en överdel?

Jo...

= ett yrväder!

Krånglig ordverifiering hos Blogger!

De nya, krångliga ordverifieringarna gör mig trött och ovillig att kommentera. Är det bara jag som reagerar så? Nu har jag bytt till pop-up-fönster och hoppas att problemet ska vara avklarat hos mig. Dyker ordverifieringen fortfarande upp när ni ska kommentera så kan ni väl hojta till! -Det ska vara lätt att blogga - inte krångligt.

Det ska va lätt att kommentera, sa Bill.
Det ska inte va krångligt, sa Bull

Många, många försök senare: 
Till slut lyckades jag få bort ordverifieringen på alla mina bloggar - men det var inte lätt! 
Först rensade jag cache-minnet. Därefter kunde jag komma åt det gamla gränssnittet (www.blogger.com) och under inställningar - kommentarer kunde jag ta bort ordverifieringen. Vilken lättnad!

Dagens utflykt

Så kom vi hem till ett snölandskap. Men eftersom solen skiner idag så är det ändå härligt. Lilla E och jag packade ner de sista pepparkakorna och tog med oss kaffe och hundar och drog till skogs.

Lilla E: Varför sitter du här Nanna? Vad vill du?
Nanna: Vad jag vill? Jag vill ha en pepparkaka!!!

Det märks att husse har varit flitig med visselpipa och frolic medan vi var i London - båda hundarna kom på studs från var sitt håll så fort jag blåste i pipan inför hemgång. : D

Vinnarna är:

Nu har mattarna kommit hem och Lilla E har dragit två vinnare. Den som vann boken blev Anna - livet med Ville och Elton. Pannlampan vanns av Cockergrabbarna. - Grattis båda två! Maila oss era adresser så kommer priserna med posten!

Och tack alla som deltog i vår tävling. Det var kul att titta på alla fina bilder!

Voff från Nanna och Leia

Time machine

När jag bodde i London för si så där en 35 år sedan, ville jag bosätta mig här för alltid. Två år i London kändes inte tillräckligt. Men nu är jag glad att jag hamnade i Sverige. London är en härlig stad - vänliga människor (om man jämför med Paris och Rom), otroligt stort utbud av affärer och restauranger och dessutom massor av kultur att titta på. Men bo här vill jag inte - pulsen är för hög.

På National Portrait Gallery pågår just nu en fantastisk fotoutställning, där man bland annat kan titta på eremiten Gianni och hans hundar. Det fotot föll både Lilla E och jag för:

Gianni hermit with love

Något som slår mig är hur starkt minnet är - och särskilt luktminnet. Så fort jag kom ner i tunnelbanan och kände lukten där nere så togs jag tillbaka i tiden...en häftig känsla faktiskt. Och det är väl så det är för våra hundar också - det måste ju vara lukter som etsar sig fast i deras minnen och som gör att de känner igen människor flera år senare.

Utsikt från vårt hotellrum på 14:de våningen 

Apropå hundar: I morse hörde vi på BBC1 hur Border Collies som har tränats upp ordentligt säljs för bort emot 100 000 kronor. Efterfrågan lär vara större än tillgången.

Kärlekens dag

En stor kram till alla våra bloggvänner som med sina bloggar och med kommentarer hos oss, ger oss kunskap, glädje och skratt!

Vi bor just nu bara några stenkast ifrån det gamla anrika varuhuset Harrods i Knightsbridge. Harrods är ett tjusigt varuhus att vandra runt i, och det är just nu fyllt med Alla-hjärtans-dags-attiraljer. Men det är så löjligt dyrt på Harrods och affärerna häromkring, så Lilla E och jag tycker prakten sticker oss i ögonen. Klasskillnaderna är enorma i städer som London, och på nyheterna har man de senaste dagarna bett allmänheten om hjälp för att rädda uteliggarna från att frysa ihjäl i det för England ovanligt kalla vädret. Det är en konstig värld vi lever i med dessa enorma kontraster...

Vi såg inga vilda djur till salu på Harrods, men det lär ha förekommit. Det här klippet kan man titta på hur många gånger som helst. Särskilt en dag som denna. Jag blir tårögd varenda gång. Dessa fantastiska djur.





Ta hand om varandra!

Jag har blivit en hundnörd

Hundnörden har shoppat loss på Covent Garden. När man till och med köper tavlor med hundmotiv så borde det ringa en varningsklocka... Men nej då. Två tavlor blev det till slut. Hemifrån Sverige svettas husse tillsammans med mina älsklingar. Så här skrev han alldeles nyss:

"OjOj – sköta dessa cirkushundar är ett heltidsjobb. Leia far omkring som en oljad  blixt i skogen och hör inget. Då tar jag visselpipan och vips kommer den tjocka hunden och vill ha belöning för att hon kom, medan Leia fortsätter med att vägra komma."


Inte världens mest väluppfostrade hundar alltså, men världens goaste!

Neal's Yard

Området runt Covent Garden är mysigt! Och särskilt färgsprakande är Neal's Yard. Ikväll blir det musikal - vi ska se Legally Blonde på anrika Savoy Theatre.

Hundar och andra djur i Swinging London

I London tar hundarna sig en söndagspromenad i de stora parkerna. De tycks varken bry sig om oss människor eller de andra hundarna de möter. Ser ganska rofullt ut. Inga hundar som drar och stretar i koppel så långt ögat ser.


Däremot rapporterar husse hemifrån Sverige att annat är det med våra hundar - han säger att "de tror de är draghundar till en väldigt stor släde".

Tror Leia hade löpt amok i St James's park bland alla fåglarna om hon hade varit här. Och Nanna hade nog gärna jagat ekorrarna. Fast det hade nog gått illa för de är så tama och så närgångna att Lilla E och jag tyckte nästan de var lite läskiga idag när de tiggde mat från oss.

"Give us a bite!"

Den här kanaljen hängde upp och ner från ett träd medan han käkade nötter:

Slutligen några ord om lejonen. De är enormt stora men totalt ofarliga:

Lilla E kan klättra.

Det kan inte jag.

Kul förresten att så många är med och tävlar hos oss! - Ännu finns det tid och plats för fler...här hittar du tävlingen.