Minusgrader - äntligen!

Ropade du på mej, matte?

Jag kommer! Jag ska bara kolla en grej först...

Det finns vatten under isen!!!

Va, finns det vatten!?! Då måste jag också smaka!

Go´ helg på er, önskar vi!

Vaktat skogen

Jo, vi har vaktat skogen i helgen. Också har vi vaktat matte som legat sjuk. Tur vi har skogen då, där vi kan springa av oss mellan varven. Man kan ju inte ligga och leka soffpotatis hela tiden...även om vi tror att matte tycker det är ganska mysigt när vi trängs med henne i sängen...

Vad händer där borta då?

Det låter som om någon kommer..?

Voff från Nanna och Leia

Våran Leia på trappan idag...

/Katarina

Karltokig

Idag har vi träffat två nya hundar. Den första stal mitt hjärta helt och hållet - en 16 veckors svart mellanpudel. Så vansinnigt söt och trevlig till sättet! Charlie heter han och hans husse berättade att hans förra pudel - som vi har träffat många gånger - tyvärr fick somna in i somras. -  Men hon blev 15 och ett halvt år gammal... det är väl en imponerande ålder...

Både Nanna och Leia blev förtjusta i lilla Charlie. Honom kommer vi träffa ofta för han bor alldeles intill.

En stund senare mötte vi en stor, svart hund. Troligen en flatte. Han ville absolut hälsa, vilket han visade genom att lägga sig platt på marken - rakt i gyttja - till  hans husses stora förtjusning (?).
Mina hundars reaktion på den hunden var mycket intressant. Nanna blev alldeles till sig av förtjusning! Hon la sig ner och ålade sig fram till honom för att visa att hon var snäll - samtidigt som  hon gnällde på ett sätt som jag aldrig hört tidigare. Hon svansade runt honom och bjöd upp till lek. Vi talar alltså om Nanna...hon som brukar ha svårt för hundmöten...

Leia, däremot, blev kanske lite skrämd av hans storlek. Hon var skygg och ville inte riktigt svara på hans lekinviter. Och nu pratar vi alltså om Leia...hon som brukar vara glad i alla hundar...

Slutsats nummer ett: Jag tror Nanna är karltokig. Det ska vara hanhundar för hennes del - och helst stora och imponerande.  ; )

Slutsats nummer två: Leia har ju löpt ganska nyligen. Kanske är hon lite trött på karlar just nu. ; )

Urusel bild - men här talar vi om ömsesidig kärlek! Den stora, svarta hunden vänder sig hela tiden trånande efter Nanna...och hon stretar och drar framåt...

/Katarina

Nu hoppas vi på tur!

Vi är med och tävlar om två olika hundhalsband. Hos Busgolden tävlar vi om ett egendesignat halsband:

...och hos Sporthund tävlar vi om ett halsband från Csigoras hundbutik.

Så nu sitter vi här och håller våra tassar och hoppas på Turen!

Var är Turen, Nanna?  Ser du den?
Nä, inte  än. Men den kommer nog..?

Voff från Nanna och Leia

Monstervarning!

Trevlig helg!

Vi hinner nästan inte torka...

...mellan varven. Det regnar mest hela tiden och OM det inte regnar (vilket det faktiskt inte gjorde idag) så blir vi blöta ändå. Det finns ju fullt av härliga pölar överallt! Klaffs, klaffs...

Igår mötte vi cockerflickan Freja. Hon var snaggad, minsann. Jag tyckte det var ganska snyggt och väldigt praktiskt.  Det tyckte Nanna också. Det är konstigt egentligen - Freja är en svart cockerflicka och henne tycker Nanna om. Zelma är också en svart cockerflicka och henne tycker Nanna inte om. Jag tycker om båda. Hrrrrrrmmmm.....

Kram från Leia

Dagen då vi nästan fick en tredje hund

Det hade bankats i huset hela dagen. Stökigt var det överallt och Leia och jag som inte gillar oljud, försökte gömma oss så gott vi kunde. När husse och hans brorsa äntligen slutade att banka, kunde vi till slut andas ut.

Vi drog iväg med matte på en promenad och när hon sedan satte sig vid datorn hoppade vi upp i sängarna och la oss för att vila.

Vi älskar att vila när matte jobbar vid datorn för då vet vi var vi har henne. Fast mitt under vilan hände det! Jag såg någonting i ögonvrån som rörde sig och snabbt som ögat hoppade jag ner från sängen för att kolla vad det var. Det var då jag såg den! Hunden! Hur den hade slunkit in vårt hus fattade jag verkligen inte. Det var så konstigt! När jag stod stilla, stod den andra hunden också stilla. Men så fort jag började röra på mig, började den andra hunden också röra på sig.

Så hörde jag matte fnittra. Först tyst för sig själv och sedan allt högre. Hon skrattade åt mig och kallade mig Knas-Nanna. Är inte det höjden av fräckhet, så säg? Bara för att jag aldrig tidigare  hade sett skjutbara garderobsdörrar med spegelglas...

/Nanna

Tappad matlust

Rubriken gäller inte Nanna. Hon har aldrig tappat matlusten. Men lillasyster Yster har varit lite kinkig med maten - fast hennes aptit har ökat det senaste året. Fram tills nu. Hon har inte tid att äta nu när hon är i höglöp. Hon visar inget som helst intresse av mat just nu - det enda som intresserar henne är att svassa runt framför Nanna.

Tycker mig redan se hur hennes midjemått  har minskat...och hon som var smal redan innan..!

En matglad och en matvägrare som står och spanar. Vaktandet har de dock gemensamt.

/Katarina