Nyttigt mellanmål

Både Nanna och Leia älskar morötter. De brukar få dela på en morot då och då efter ett tips från Nannas uppfödare. Ett väldigt bra tips, tror jag. Läste nämligen någonstans att morötter passerar relativt osmälta genom tarmarna och ger analsäckarna välbehövlig motion så att de inte blir tilltäppta så lätt. Hoppas det stämmer för i så fall finns det ju tredubbel anledning att bjuda på morötter.

1. Det är gott...och roligt att tugga på
2. Ger en rödare ton på pälsen
3. Motionerar analsäckarna

Finns det några nackdelar? Vad tror du?

Mumsfillibabba!

/Katarina

Undrar vad Nanna tuggar på..?

Har hon också hittat en pinne, månntro..?

Det verkar så....

...men hennes är säkert inte lika god som min!

Cockerkram från Leia 

Pssst

Även om matte gnäller över den låååånga vintern, så tycker i alla fall jag att det är kul att rulla runt i snön!

Cockerkram från Nanna

Fredagsmys á la två Ekorrar

Tallkottar är  inte bara världens roligaste kast-leksaker...de är också väldigt goda! 

Jag håller med Leia! Det är hon som har lärt mig uppskatta denna delikatess...eller leksak...hur man nu ser på det.

Äntligen fredag! -Ha en härlig helg!

/Katarina och odjuren

Rådjursvittring

Vi  hann bara upp i skogen, så började Leia skälla. Det där speciella skallet som betyder "ser er allt!". Hon blir exalterad och springer fram och tillbaka...också skäller hon. Så här har hon gjort flera gånger på sista tiden, men jag har bara sett skymten av rådjur vid ett enda tillfälle tidigare. Också idag. När jag tittade åt det håll Leias nos pekade, såg jag två rådjur försvinna upp mot den kulle där Leia älskar att hålla till. Tyvärr kom de inte med på filmen - jag hann inte få upp kameran i tid. Men så här låter hon när hon får vittring:



Som tur är, springer hon inte efter djuren. Hon håller sig i närheten av mig....peppar, peppar, ta i trä, skulle jag kanske tillägga. En vacker dag får hon väl för sig att börja jaga dem...

/Katarina

5 glada cockrar

På lunchen idag träffade vi Freja och två cockerhanar som vi inte har träffat förut. En heter Olle - han ser ut precis som min bror Caspian. Hans lillebror heter Sixten och han är visst blue-roan. Vi lekte en stund, men sedan blev faktiskt Olle alldeles för närgången. Han fattar visst inte hur man uppvaktar en dam - rätt på bara! Så jag jagade bort honom. Tre gånger! Att det ska behöva ta tre gånger innan killen fattar... Sedan försökte han med Leia. Hon har inte lärt sig ännu hur man jagar bort enträgna friare, så hon fick hålla svansen mellan benen. Tur för oss att hon inte höglöper längre.

Olle uppvaktar Leia

Både Leia och jag tyckte nog bäst om Sixten. Fast, det är klart, vi luktar kanske oemotståndigt gott fortfarande... så det var nog inte lätt för Olle...han är nog egentligen väldigt snäll han också...

Sixten, Freja och Leia leker tafatt

Olle, Leia och Sixten

/Nanna

Här vaktar vi!

Vi har en vakthund som heter Nanna och en trainee som heter Leia. När okända ljud hörs i huset, larmar Nanna och fortsätter ljuden att låta, så hjälper Leia till. Nanna har alltid älskat att sitta på vår veranda och titta ut över nejden - hon kan sitta där i timmar  om vädret är skönt. Leia har lite för mycket spring i benen än så länge, men ibland gör hon Nanna sällskap.

Nannas vaktinstinkt märks också på våra promenader. Förr trodde jag att hon var rädd men numera tror jag att det är hennes vaktinstinkt som gör att hon ibland först frustar och därefter börjar hon morra när okända 'ting' dyker upp. Människor som går bakom eller framför oss i jämn takt är inget problem och inte heller människor som vi möter. Allt som är välkänt går bra. Men står någon stilla på vägen där vi skall passera, så anar hon oråd. Och kommer någon springandes bakifrån så är det likadant. Fnyser och frustar och vänder ideligen på huvudet för att hålla kollen bakåt.

Jag känner mig faktiskt ganska säker när Nanna är med. Är alldeles övertygad om att hon skulle försvara mig om något skulle hända. Är jag ute och cyklar? Vad tror ni andra - vaktinstinkt eller rädsla?

/Katarina

Hälsning från Nanna

Gyttjepöl upphittad! Visserligen liten, men ändå! Mina tassar fick plats i den och det räcker för mej! Vi går mot härliga tider, mina vänner - snart kan vi bada i gyttja upp till öronen! Voff!

Nya sovplatser

Här kommer yrvädret Leia:



Och här kommer Nanna:




De har haft mycket spring i benen idag, för solen har lyst och man har nästan kunnat ana våren...

Leia har fått smak på is - hon gnager och tycker tydligen det smakar gott.

Nanna håller sin vana trogen sig till pinnar.

Idag har vi tapetserat och flyttat möbler eftersom vi har lagt beslag på lilla E:s gamla rum. Det finns i alla fall något bra med att barnen flyttar hemifrån. Men mest är det förstås trist och tomt. Fast roligt för lillmatte och lillhusse, förstås! Skall bli spännande att se hur lång tid det tar för hundarna att acklimatisera sig i vårt nya sovrum.

/Katarina

Yrvädret Leia

Var är yrvädret nu då?

Leia är queen of the woods. Hon tar ut svängarna mer och mer, springer och hoppar i sprinterfart och blir djärvare och djärvare. Lite för djärv, kan jag tycka. Till skillnad mot Nanna som alltid  håller sig inom synhåll, blir Leias rundor allt längre. Jag varken ser eller hör henne - hon låtsas vara totalt döv för min rop. Men så plötsligt;

Här kommer jag, matte! Jag flyger, ser du det?

Efter att ha stått och ropat och lockat i säkert 10 minuter, tänkte jag att nu får det vara nog! Nu går jag och hoppas att hon blir lite skrämd. Så jag begav mig hemåt med Nanna hack i häl. När vi kom ner på tomten kom hon farandes i farlig fart och jag tror hon kände på sig att hon hade varit olydig för hon fjäskade och ville pussas. Bus-Leia!

Ja men det är ju så vansinnigt roligt att springa omkring!

Idag är det fredag - är det inte härligt! Jag har wienerbröd i ugnen och snart blir det fika. -Ha en härlig helg!

/Katarina

Cockerbus och cockertrimning

Vi tog en lång, härlig promenad på lunchen idag. Gångbanorna är fläckvis isiga, så man får se sig för. Solen sken trots att det var kyligt och hundarnas humör var på topp. Ännu gladare blev de när vi precis hade passerat Frejas hus och Freja kom uthoppandes. Frejas husse skyndade sig att släppa ut henne när han såg att det var vi. Vi har liksom en tyst överenskommelse att han kan göra så, eftersom hundarna kommer så bra överens och eftersom jag inte går den vägen om jag har bråttom.

Här kommer Freja och flickorna Bus!

Freja har blivit rakad och ser inte riktigt ut som en cockerspaniel...

Ibland övervakar storsyster Nanna ungflickornas lek.

Leias valppäls har börjat släppa. Jag har fått bort en del från rygg och sidor, men på huvudet sitter det fast ännu. Vi tar lite i taget så att hon inte skall tröttna. Leia njuter av att bli ompysslad - till skillnad mot Nanna. Jag undrar så vad jag har gjort för fel... Nanna verkar bli räddare och räddare vid trimning och kloklippning. För ett par dagar sedan lugnade hon inte ner sig förrän jag satte på munkorgen. Det är så synd...

700 kronor betalar Frejas husse och matte för att få Freja trimmad. Jag kan väl tycka att det är på tok för mycket pengar eftersom hon är rakad från topp till tå. Hon ser faktiskt inte ut som en cocker längre. Eller som hennes husse sa idag: "folk undrar vad det är för ras när hon är nytrimmad". -Vi hade tur när vi köpte Nanna. Nannas uppfödare instruerade oss noga om pälsvården. Hade hon inte gjort det så hade våra cockrar kanske inte heller sett ut som cockrar...och det hade verkligen varit synd!

/Katarina

Myspysare

Hej allra sötaste syster!

Ska vi kramas lite?

Vi har det allt mysigt, vi!

Cockerkramar från mysflickorna Nanna & Leia

Nu händer det grejer..

...på väderfronten. Nanna hittade en nästan-pöl i skogen att plaska i idag! Tassarna blev blöta och svansen gick i ett - det var tydligt att hon blev glad!

Och lilla pilska Leia - som fortfarande förhoppningsfullt viker undan svansen så fort Nanna kommer i närheten - hon blev glad över att snön har smält undan så pass att hon hittade några pinnar att gnaga på. Och att fåglarna dessutom sjöng för henne blev pricken över i!



Men det händer ändå fler saker hos oss.. Lillhusse F skall börja plugga i Lund! Han flyttar på onsdag, så nu blir det bara tråkiga matte och trista husse kvar hemma hos Nanna & Leia. Tror inte de kommer gilla läget...

/Katarina

Trots att hon är liten...

...så är det hormonerna som styr. Leia uppvaktar Nanna idag. Hon är inte buskablyg utan viker glatt undan svansen gång på gång... Det är nog lite jobbigt att vara Nanna ibland.

Matte, vad vill hon egentligen?

Mini och maxi

Jag är en mini.

Jag är en maxi.

Tror vi har fått två ytterligheter bland cockrarna. En mini och en maxi.

Leia är liten, späd, försiktig och undergiven. 

Nanna är stor, kraftig, framfusig och dominant. 

Tvärt emot vad man skulle kunna tro, så är det Leia som verkar tryggast.
- Borde det inte vara tvärt om?

/Katarina

Till lillmatte

Nu har lillmatte flyttat till huvudstaden...fyyyy vad tråkigt för oss! När hon sa hej då i morse, så fattade vi inte riktigt hur tomt det kommer bli...men nu har vi gått in i hennes rum flera gånger - och det är fortfarande tomt!

Lillmatte, glöm inte bort oss för vi längtar redan efter dig! 


Kram  från dina favorithundar Nanna & Leia

Jag och Peppe Pelikan

Egentligen gillar jag inte pipleksaker. - Jag tycker de väsnas så förskräckligt. Men Peppe Pelikan är mysig - han piper bara liiiite.  Min storasyster Nanna däremot - hon bara älskar pipisar. Matte och lillmatte tror att Nanna inbillar sig att pipisarna är riktiga djur... som Nanna försöker ta kål på. Men så knäpp kan hon väl inte vara?

Go'natt önskar Leia

Att ha barnasinnet kvar

Vi har haft en sådan otroligt vacker vinterdag idag! Knallblå himmel och snötäckta träd - som ett riktigt sagolandskap!

Hundarna och jag hade det härligt uppe i skogen vid lunchtid. Leia är förmodligen utrustad med ett otroligt luktsinne - hon följer spår som värsta jakthunden - med nosen i backen - och undan går det!

Nanna vill helst leka. Hon är fortfarande väldigt lekfull - det är Nanna som buffar på Leia under promenaderna för att få igång lek. Man skulle ju kunna tro att det var Leia som var mest lekfull, men det är det faktiskt inte. Leia vill använda nosen och Nanna vill använda barnasinnet.

Jag börjar faktiskt fundera på om vi har lekt lite för lite med Leia. Vi kanske lekte mer med Nanna när hon var valp. Kanske är det därför Nanna har barnasinnet kvar?

/Katarina

Stackars oss!

Massor av härlig nysnö och vi får inte gå ut mer idag! Hela långa kvällen måste vi hålla oss inomhus för matte vägrar duscha oss igen. Blötsnön fastnar i pälsen och blir till bamsestora klumpar. Och vår dumma matte har inte köpt någon silikonspray till oss ännu. Så för oss blir det bara korta kisseturer på trädgårdsgången. Och en lat kväll framför tv:n. -Håll med om att det är synd om oss!

                                                                   Hälsningar från Nanna & Leia

Kom igen!

Kommer den snart?

Yes!!! Jag fångade den!

Ingenting går upp mot att fånga flygande tefat...

...ska den bara ligga där? När ska den flyga iväg igen?

Cockerkram från Leia

Hrm, ursäkta mej...

Jag vill kraaaamas!

Har du inte jobbat färdigt snart?

Om jag pussar dej på handen, då?

/Nanna

Benlös men inte menlös

Hjälp! Snön når ända upp på magen! Vem är det som sköter skottningen här egentligen..?

Det såg nästan ut som om vi hade två skuttande harar på tomten idag. En brun och en rödaktig. Det såg både roligt och besvärligt ut där de skuttade runt.Tror nog de hade kul, men de tyckte nog det var lite jobbigt också, eftersom snön var både hård och djup. En liten motionsrunda fick det bli innan vi gick in och vilade ryggmusklerna. Men innan dess hann Nanna naturligtvis rulla sig i snön. Flera gånger. Hon älskar att snö-bada!



Vi riskerar fortfarande livet varje gång vi skall ut på promenad.  Den fina cykelbanan är alltid skottad men för att komma dit måste vi gå på den glashala vägen eftersom snövallarna täcker trottoarerna. Vi bor längs en 50-väg - fast bilisterna tror visst det är en 90-väg. Tur vi har reflexvästar!

Min fotomodell

Leia är en fantastisk fotomodell, hon ställer villigt upp och det enda gage hon kräver är en levergodis...eller två. Trots snöoväder låter hon sig tålmodigt förevigas i mattes senaste kreation - en lusetröja.

Husse tycker det är otroligt orättvist att han inte kan få en lusetröja - han fattar nog inte riktigt hur lång tid det tar att sticka en tröja i hans storlek... Mer info om Leias tröja finns här.

Det fortsätter att snöa. Nu ser man inte längre trapporna upp mot skogen. Men Nanna och Leia fixar trapporna ändå.

Måtte det sluta snöa snart!

/Katarina

PHU!

Var precis färdig med skottningen - hela uppfarten och trottoaren med ett snödjup på 60 cm. Svettigt värre, kan jag lova! Och jobbigt för ryggen trots knäböj. Vad händer då? -Plogbilen! Hela trottoaren är full av snö igen och jag får börja om. Skottar jag inte trottoaren, så kommer vi inte utanför dörren. Om man ska se det positivt, så behövs det ingen träning på cross-trainern idag. ; )

Igår fick hundarna en enda promenad och det var på kvällen när det nästan inte var några bilar ute. Vi blev tvungna att gå på vägen eftersom trottoarer och cykelbanor inte var skottade. Försökte aktivera hundarna med leta mat under och i lakan - Leia tyckte det var kul, men Nanna tyckte inte det var värt besväret efersom jag inte hade gömt  några Frolic. Vågar inte använda Frolic mer eftersom de väcker Nannas ägandebegär. -Vanliga torrkulor, nej tack, det får vara för min del! 

Jag tycker faktiskt kulorna smakar bättre när man får leta efter dom!

Nu skall jag bara samla ihop mig lite och sedan ska jag ut och skotta igen. Lika bra att bita i det sura äpplet.

/Katarina

Nu räcker det!

Vi blir snart insnöade om det inte slutar snöa snart! Tung blötsnö i massor är inte kul! Vi kan inte promenera för det är inte plogat och snön fastnar i pälsen som stora klumpar. Gnällig..? Jag..?

Klumparna på tassarna slipper man inte - trots overall...

Nanna är fortfarande mer dominant än vanligt och Leia har fått sig en och annan skrapa. Hon litar nog inte riktigt på Nanna för tillfället, vilket jag kan förstå. När Nanna bjöd in till lek idag var Leia svårflörtad och på sin vakt. Filmen är suddig bitvis, men man ser ändå tydligt på hennes kroppsspråk att hon är avvaktande och lite ängslig.



Hur har ni det? Är ni också på väg att bli insnöade? Hoppas vägarna är framkomliga för alla som skall till My dog...

/Katarina

Tack för goda råd!

Tack för goda råd! Idag har Nanna varit lika go och glad som hon brukar - PMS-besvären verkar redan vara borta! Lite trött fortfarande, men för övrigt samma gamla Nanna! : ) Blir hon inte mer besvärad av sina löp än så här, så finns det ingen anledning att operera henne. Jag vill också passa på att poängtera att jag tycker Nanna gör helt rätt som markerar när snorvalpar inte kan uppföra sig! Hon använder inte tänderna - säger bara ifrån. Är man inte hundvan (och det är inte jag) så ser det betydligt värre ut än vad det är. Men det vet säkert redan alla ni andra... ; )

Sedan måste jag också erkänna att jag förutom att vara nybörjare förmodligen också är halvblind. Om inte helblind... Lilla E upptäckte för en liten stund sedan att Leia också löper! Jag har inte sett några som helst tecken... Och ändå stod jag här i lördags och berättade för väninna M att tikarna minsann börjar kissa oftare inför löpperioderna och att man tydligt ser svullnaden där bak... Noll koll, med andra ord...

Noll koll - det kan jag hålla med om! Knasmatte som fattar nada!

Fattar inte hur hon kunde missa att jag har lämnat 
valpstadiet och blivit en unghund..!

Ska bli intressant att se om båda hundarna kommer löpa samtidigt också i fortsättningen. Har  hört att hormoner kan smitta...

/Katarina

En vecka kvar tills jag börjar arbeta igen och nu ska vi sjunga långsamhetens lov. Bra ta det lugnt och mysa i soffan tillsammans med hundarna och stickningen - också långa promenader förstås när vädret tillåter. Nanna behöver vila lite extra och jag kan också behöva ladda batterierna innan skolstarten. Beträffande eventuell kastrering så avvaktar vi och ser hur nästa löp faller ut.


Yrvädret Leia däremot är full av energi. Hon hoppar och skuttar tillsammans med sina älskade tallkottar. Det är skönt att hon leker så bra själv!

Men mellan skutten är hon världens keligaste hund som kan sitta stilla i knät och mysa hur länge som helst. Hon är inte lika fäst vid mig som Nanna är - är mer hela familjens hund. Ett vet jag säkert: hon kommer sakna lilla E när hon flyttar till Stockholm om två veckor...

Du och jag, lillmatte!

/Katarina