Problemskapande beteende

Raketerna från grannhusen var inget problem för hundarna, men Nannas nyårsafton blev ändå inte så kul. Vi hade fem gäster - varav en cockerspaniel. Zelma är jämngammal med Leia och de två for runt och lekte hela kvällen. Nanna låg i sängkammaren med ett kompostgaller som skydd mot yttervärlden. Varför?

Stackars Nanna fick sitta inlåst bakom galler

Jo, Nanna gillar inte andra tikar (förutom stora raser- de mopsar hon aldrig mot) och särskilt inte Zelma. Jag tror de pratar olika språk. Zelma är orädd och nyfiken - hon går rakt fram mot Nanna och tittar henne rakt in i ögonen utan att vika undan blicken och utan tecken på underkastelse. Nanna blir antingen provocerad eller rädd. Eller båda delarna? Flera gånger under kvällen smet Zelma bort till dörröppningen och ställde sig och tittade nyfiket på Nanna...och varje gång reagerade Nanna med morr och stelt kroppsspråk. Och varje gång stod Zelma orubbligt kvar...tills vi tog bort henne.

Naturligtvis försökte jag flera gånger ta ut Nanna i gemenskapen men hon morrade och blev stel som en pinne så fort hon fick syn på Zelma. Det var bara fram mot småtimmarna som det lyckades och vid det laget var hundarna så trötta så de sov i var sitt hörn av rummet.

Hördu Leia: varför tycker Nanna inte om mej?
- Ingen aaaaaaaaaaaaaaaaning!

Detta är naturligtvis ett problem för mig som jag inte vet hur jag ska lösa. Jag vill ju kunna umgås med mina vänner - och deras hundar. När vi blir bortbjudna vill jag ju kunna ta med hundarna. Så vad gör jag?

Om Nannas beteende beror på rädsla så får vi försöka träna hennes självförtroende. Men om det beror på dominansbehov? Skulle en munkorg kunna vara ett steg på vägen då?

Ensam hemma

Nannas humöret är lite upp och ner - för det mesta väldigt upp, men ibland missförstår hon situationerna och blir ilsk. Särskilt ilsk blir hon när hon tror att något ska göra ont - som kloklippning, till exempel. Den gångna veckan har hon också gjort ett par utfall mot Leia - och vi förstår inte varför. Jag funderar på hur jag skall kunna få henne lite stabilare. Jag vet inte... kanske skulle hon ha mått bättre av att fortsätta som ensamhund..? -Hemska tanke! Det var ju för Nannas skull vi skaffade Leia...

I går var en ganska dålig dag för Nanna. Det blev nog lite för mycket för henne, helt enkelt. Kloklippning på morgonen (som är det absolut värsta hon vet). Sedan bad efter morgonrundan (som hon heller inte gillar) och som grädde på moset en dusch av tassarna på eftermiddagen. Kan det bli värre? tänkte hon nog.

Och det kunde det! Efter en jättelång ensampromenad med matte åkte tvåbeningarna iväg på middagsbjudning hem till Zelma och tog med sig Leia! Nanna fick vara ensam hemma i nästan 5 timmar... Det har aldrig hänt förut och hon var inte glad när vi kom hem... Nosade misstänksamt igenom Leia och fortsatte att morra och bete sig lite underligt...

Men vi två hade i alla fall hur kul som helt hela kvällen.

Fast säga vad man vill om Nanna - långsint är hon inte! Idag har hon varit hur go som helst. Precis som hon är i 99,99 % av fallen. Glad och kelsjuk och full av upptåg.

/Katarina

Valpars språk

Idag fick Leia och Zelma leka en kort stund igen. De är för söta! Pratar massor med varandra och gnabbas. Eftersom Leia är ganska mycket mindre, så händer det att hon får det hett om öronen... Men då ligger hon stilla en stund och laddar och sedan kommer hon farandes igen som ett litet lejon...



Hemma går det fortfarande jättebra när Nanna och Leia leker. I går när Leia tog ett riktigt tjuvgrepp om Nannas rumpa och bet till, fräste Nanna ifrån rejält. Leia pep till och slutade tvärt. Efter en halv minut gick Nanna fram till Leia och började slicka henne på nosen... Sötaste Nanna som är så snäll!

Lekdag för Nanna ...och Leia

På min och Nannas morgonpromenad träffade vi cockerflickan Freja. Hon kom skuttandes och ville leka. Nanna tackade inte nej! Freja är hennes bästis och de leker väldigt bra tillsammans. Efter lunch var det dags för Nanna att få träffa lilla Zelma för första gången.

Jag och hundarna hade bestämt träff med M och Zelma på parkeringsplatsen som ligger ett par hundra meter från vår tomt. Vi började så pedagogiskt så med passivitetsträning och sedan fick hundarna hälsa och vi promenerade hem till oss. Zelma var rädd från början och hade svansen mellan benen, men det gick snabbt över. Nanna och Leia var båda glada och nosade ivrigt på henne.

När vi kom hem till oss släppte vi loss hundarna och de började genast leka. Nanna var lika försiktig med Zelma som hon är med Leia. Leia och Zelma däremot gnabbades på valpars vis och skällde på varandra i kör och däremellan sprang de rundor och jagade varandra. Alla tre hundarna hade väldigt kul! Och när besöket var slut så var också Leia alldeles slut. Sov som en stock. Och drömde förmodligen cockerdrömmar.

Zelma!

Min bästaste väninna M föll som en fura för Nanna och det resulterade i att hon och hennes familj har köpt en cockervalp! Valpen heter Zelma och är 3 månader. I går åkte jag och Leia hem till henne så att valparna fick träffas för första gången.

Första mötet med Zelma:

I början var Zelma lite avvaktande, men efter ett tag kom hon igång ordentligt och ville leka. Leia som bara är 2 månader är mycket mindre - både lägre och smalare. Därför var det kanske inte så konstigt att det var Leia som blev trött fortast. Efter ett kort men intensivt lekpass somnade hon i mitt knä medan jag blev bjuden på kaffe och tårta.

Det är så kul att äntligen ha någon som bor i närheten att dela hundintresset med. M och jag skall gå på valplekis med hundarna i månadsskiftet juni/juli. Och det lär bli många cockerpromenader i fortsättningen och många lekstunder. Nästa gång vi ses skall även Nanna vara med.