Visar inlägg med etikett Agility. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Agility. Visa alla inlägg

torsdag 26 januari 2012

Just nu tränar vi...

... balans på en nedfallen trädstam.


Den är ganska lång, vår balansbom...

...men inte särskilt hög. En halv meter över marken, ungefär.
Ganska lagom, tycker vi!




Matte har planer på att flytta upp våra hopphinder och våra slalompinnar till skogen för att få ihop till en liten agilitybana där.  Och därför behöver vi vår balans-trädstams-bom.  Hon hoppas sedan kunna sitta gömd bland enebuskarna och spana på rådjuren och älgarna när de leker agilityhundar...

/Nanna och Leia





torsdag 15 september 2011

Agility - på lek

Kan lika gärna erkänna det på en gång: tävlingar är ingenting för oss! Jag beundrar alla er som tränar målmedvetet med era hundar och alla er som tävlar, för själv har jag svårt att hitta energin och motivationen. Däremot älskar jag att leka med hundarna och nu står de första agilityhindren på plats på vår tomt.

Nanna kan ju kommandot 'hopp' redan eftersom hon har gått på kurs, men det var inte alldeles självklart för Leia Bus. Men med hjälp av en boll så börjar hon nu förstå kommandot. När det sitter ordentligt ska jag presentera ringen - den har Nanna heller aldrig testat så det ska bli intressant.

Hej...


...hopp!

/Katarina

fredag 7 maj 2010

Mums-filli-babba!

"Nu kan jag slicka mig runt munnen, för nu har jag  magen full av köttbullar. Efter ett träningspass i agility har jag lyckats bli belönad med 15 små köttbullar. Inte dåligt, va? -Jag kom på ett trick som gjorde att jag fick fler köttbullar än vad matte hade beräknat...varje gång vi kom i närheten av Balansen, så smet jag iväg och balanserade på det hindret. Och varje gång blev ju matte tvungen att belöna mig... Smart, va?

Balansen är kul och väldigt lätt. Då var det värre med Slalom. Det måste jag nog öva mer på. Och matte behöver öva Bakombyte...jag börjar tro att hon faktiskt är lite bakom..."








Ha en voffig helg!
/Nanna

torsdag 22 april 2010

Är det konstigt att man är trött?

Andra kurstillfället i Agility är avklarat. Jag hade med mig en fullständigt tokglad hund i bilen som direkt fattade vad det var som skulle hända. Agility är jättekul - men svårt! Vi går fort fram och det är inte Nanna utan jag som har svårt att hänga med på vändningar bakom och vändningar framför... Vilket hopphinder skall vi till? Vilken hand skall peka? Hur skall jag vända mig? osv, osv.

Nanna tittar och tittar på mig och försöker att förstå och för det mesta lyckas hon väldigt bra. Men tunneln med presenning som hänger ner i slutet är hon inte förtjust i. Ruggigt läskig! Det gick bara bra när någon höll upp presenningen längst bort...

Hon var allt lite ofokuserad i dag, den lilla loppan. Ville gärna springa och nosa i gräset och vänslas med de andra hundarna. Tack och lov att hon kommer på inkallning så att jag slipper skämmas...

Nu ligger hon helt utslagen och drömmer förmodligen sköna drömmar om vackra småhundar i natt.

Godnatt!

torsdag 15 april 2010

Nu är vi igång igen!

Första agility-passet är avklarat. Dryga 2 timmar på agilityplanen och både Nanna och jag är rätt så möra. Så vansinnigt roligt! Den här kursen går i snabb takt och idag har Nanna lärt sig att hoppa över hinder, gå balansen och krypa genom en rak och en böjd tunnel. På slutet satte vi ihop en bana och Nanna fick massor av beröm! "En solklar agility-hund", sa tränaren.

Jag, däremot fick inget beröm eftersom jag är alldeles för otydlig i mitt kroppsspråk och måste lära mig att peka med hela handen. Nanna är väldigt följsam - hon tittar upp på mig efter varje moment och undrar "vart ska jag  nu?" - också möts hon av mina tvetydiga signaler...

Sammanfattningsvis gick det riktigt bra och det var väldigt kul!

Men säg den glädje som varar... Det slog mig precis att det förmodligen börjar bli dags för Nanna att löpa. Och löper hon så måste hon stanna hemma. Jag kan träna ändå för kursledarna har sina hundar med sig - men det är ju mest för Nannas skull vi går kursen. Kan man skjuta upp ett löp? Är det försvarbart? - Måste diskutera detta med veterinären på måndag när vi skall på återbesök.

lördag 21 mars 2009

Tränings-dax

Förra torsdagen hade vi snöstorm, så agilityn blev inställd. Tur för mig, eftersom jag verkligen inte kände för att åka dit. I torsdags var det vårväder och både Nanna och jag såg fram emot ett träningspass.

Och visst var det roligt! Och visst var Nanna jätteduktig! Hoppade genom hjulet och var med på slalombanan - åtminstone några portar. Men vad kallt det var! När solen gick ner blev det isande vinter - jag var alldeles stelfrusen om fingrarna. Vantar var inte att tänka på eftersom klickern och godiset skulle hanteras. När vi kom hem väntade lilla E med god middag och sedan blev det varmt bad för mig och välbehövlig tupplur för Nanna.

Tror nog att Nanna skulle kunna bli väldigt duktig på agility - men har jag tid??? Träningspassen ligger varje vecka och däremellan skall man träna på allt nytt...Hur hinner man det när man arbetar heltid? Just nu lutar det mot lite agility som kul grej för Nanna i trädgården. Några tävlingar blir det nog inte - inte just nu i alla fall.

Eftersom jag inte köpt någon agilitybana ännu, så tränar vi i skogen. Där finns gott om stockar att hoppa över och att gå balansgång på. Detta är favorithoppet:

Och här syns balansbommen i bakgrunden:

Mimmi (som inte är in-klickad) förväntar sig godis varje gång jag klickar 'bra' för Nanna. Snabbt som ögat springer hon fram till mig och sätter sig ner så fort hon hör ljudet och vänder trånande blicken mot godis-fickan. Så vad gör man? -Just det! Nanna jobbar och Mimmi latar sig. Och båda två får godis...

/Katarina

torsdag 5 mars 2009

Trötter

Här ligger en jättetrött liten tjej.
Hon har varit på agility-kurs för första gången i sitt unga liv. På stora grusplanen vid brukshundsklubben.

Jag är så stolt över min duktiga Nanna! Hon uppförde sig exemplariskt. Hon sprang inte fram till de andra hundarna (som jag trodde hon skulle göra). Hon höll sig intill mig och hon lärde sig direkt att springa igenom tunnlar! Och hon lärde sig att hoppa över ett lågt hinder! Jag hade en medhjälpare som hjälpte mig. Hon hade tränat agility förr. Och hon tyckte att Nanna var ovanligt lättlärd...

Det bästa av allt: Nanna tyckte det var så roligt! Så nu ligger hon här och vilar bredvid mig - hon är rejält trött, vill jag lova. Och jag sitter och funderar över vilka övningshinder jag skall sätta upp i trädgården. Och vilka kommandon jag skall öva in. - Jag har inte tid att jobba! Jag vill jobba med min hund!

/Katarina