Om ni tror...

...att jag fick något påskägg i den årliga påskäggsjakten, så tror ni fel. Trots att jag var med hela tiden och letade... Är inte det fuskigt?

Hälsar Leia

Slappt och ledigt

Matte har plockat fram kvasten och är nu på väg mot Blåkulla. Hon ser fram emot att få träffa andra häxor där, säger hon. Vilka de andra är, har vi ingen aaaaaaning om...

Så vi hundar tar det lugnt. Ligger och slappar, helt enkelt. - Glad påsk!

Hälsar Nanna och Leia

I morse...

Gissa vem vi såg uppe i skogen i morse? -En älg! Det brukar inte traska omkring älgar i vår lilla skog så vi blev ganska överraskade. Leia började skälla och sprang efter en liten bit, men vände faktiskt när matte visslade! Så hon var nog också lite skraj... För hon brukar vara totalt döv annars för de där visslingarna.

Och det var jag också. Jag sprang inte alls utan stod kvar och spanade efter älgen. Matte blev inte heller rädd - hon famlade efter kameran men missade alltihop. Älgen tog några kliv...också var den borta. 

Undrar just om den där älgen tänker komma tillbaka... i så fall är det jag som lägger benen på ryggen...

Kram från Nanna

Ur form

Är det vanligt att tikar mår dåligt när de löper? Nanna är inte i höglöp ännu, men hon är ur balans. Morrar en del och signalerar att hon vill vara  ifred. Är trött och ligger gärna i korgen och vilar - blir inte ens riktigt glad när jag kommer  hem.

Visst följer hon gärna med ut på promenader och strövtåg i skogen, men hon rör sig långsammare än vanligt.

Jo, men en och annan pinne hinner jag kånka på ändå...

Leia, däremot, har kaxat till sig. Det räcker med att Nanna morrar till, så gör hon likadant. Förbi är tiden då hon vände andra kinden till...nu verkar det nästan som om både hon och Nanna tycker det är kul med ett uppfriskande gräl. Tack och lov är ingen av dem långsint. Sekunden efter att de har grälat är de vänner igen. Jag begriper mig inte riktigt på mina tjejer just nu...

Kaxig? Jag?

Mysteriet med den försvunna leksaken

En sak är säker. Jag har inte burit upp den i skogen. Och det har inte Leia gjort heller. Hon vågar inte röra mina leksaker...he, he, he...

Fast det var Leia som hittade den. Och det beror inte på att hon är duktigare än jag på att hitta leksaker - men hon är snabbare, det erkänner jag! Och i förrgår var hon först på plats. På avstånd såg jag henne tvärstanna och sniffa runt, runt. När jag hann fram till platsen så såg jag...

Där i skogen låg min älskade plasthund som jag har vårdat ömt i två års tid. Sönderbiten på två ställen. Och det luktade väldigt intressant där den låg. Så intressant att både jag och Leia var tvungna att kissa där - flera gånger. Både den dagen och dagen efter...

Så nu är frågan: Vem har varit på vår tomt och knyckt min hund - och dessutom bitit sönder den? Är det en tjusig hanhund som blev ditlockad på grund av att jag luktar så himla gott just nu? Eller var det en varg? Vad tror ni?

/ Nanna