Natten mellan fredag och lördag kom lill-matte hem på blixtvisit. När Nanna och jag kom ner för trappan tidigt på lördag morgon, märkte hon direkt att hon var hemma!
Hon sniffade ljudligt rätt ut i luften medan jag bar henne ner och så fort jag satte ner henne på golvet rusade hon ut i hallen och fram till lilla E:s skor och stack in nosen... Luktsinnet är det nog ingen fel på!
Om hon blev glad när lilla E äntligen behagade kliva upp ur sängen? - Det blev hon verkligen!
Men hon blev inte lika glad i fredags kväll när Mimmi blev så irriterad på hennes efterhängsenhet att hon bet henne i ögat. Ingen större fara med ögat, men vi blev ordentligt skärrade. Nanna måste lära sig att ge sig och Mimmi måste lära sig att tolerera henne mer och inte bita. Hur åstadkommer man det?
/Katarina
3 kommentarer:
Inte hade du behövt skicka den men givetvis är jag väldigt glad för det! Tack snälla! Kul att du gillade namnbrickan tanken var att telefonnumret skulle varit med också men Daniels minne är tyvärr kort eller förvirrat ibland så det fick bli utan. Har saknat dina uppdateringar. Kramar Carina
men vad fin hon är, lilla teddybjörnen. nu längtar jag hem, men mest efter hundarna såklart.... ;)
idag kom boken så nu ska här läsas=) tack än en gång. Kram Carina
Skicka en kommentar