Dagens spår var ganska långt. Det började med ett kort tillbakaspår, flera böjar och två 90-graders vinklar. När spåret hade legat och mognat i en timma, hämtade jag Nanna och satte på spårselen.
Vilken lycklig hund! Hon fixade tillbakaspåret, alla böjar och bägge vinklarna. Min duktiga spår-tjej!
Och undan gick det! Jag stod på näsan två gånger och spårlinan trasslade in sig i enebuskar ett par gånger...men kul hade vi!
Det är inte lätt att plocka in snitslarna och samtidigt försöka fotografera spårmästarinnan......för här går det undan, som ni ser. Eller är det fotografen som är på väg att dratta på ändan?
Belöningen idag var leverpastej och det smakade tydligen bra!Personspår är så himla roligt! Särskilt för Nanna, men även för mig. Och så enkelt! Att vistas i skogen med hund ger mersmak - jag har redan anmält oss till en helgkurs i viltspår i vår...
2 kommentarer:
Vad kul ni har det och viltspår i vår ännu mera kul! Jag tänkte ju leta personspår kurs. Härligt att tjejen ärvt mammas näsa. En blivande champion även där?! Nu ska vi ut i spårskogen och det är fortfarande blött och ruggigt ute. Kram
Vilken spårnäsa du har Nanna! Man ser verkligen att det går undan när du och matte är i spåret. Jag brukar också spåra ibland. Då brukar jag hitta min lekis i slutet - det där med leverpastej låter ju lite godare. Ha' det!
Skicka en kommentar