Mitt första påskfirande

Jag hade fullt upp hela påskaftonen med att hålla ordning på lilla E,  stora P, lilla F och hans flickvän K. Också matte och husse, förstås. De målade ägg och hade någon konstig äggprickningstävling...det var massa skratt och oljud, kan jag berätta. Den som vann i år var Stora P! Hans ägg höll ända till finalen. Bra, Stora P! Jag hejade på honom. Titta bara här hur jag sticker upp mitt huvud bredvid honom för att ge honom min support! 

Heja dej, Stora P - jag tror du vinner!

Största möjliga tystnad...finalen pågår!

Tro bara inte att det räckte med de tokerierna. Nej då, efter lunchen var det påskäggsjakt. Matte hade skrivit ledtrådar på lappar som hon hade placerat ut lite här och var i trädgården.

Nu börjar påskäggsjakten!

Vi fick en riktig motionsrunda! Upp och ner på tomten sprang vi - i värmen... Nanna blev så trött så hon gick och la sej i skuggan, men jag hängde på. Hela vägen... På sista lappen stod det: "Ni är ju ganska barnsliga, så nu får ni gå och leka!"

Inte vet jag hur Lilla E fattade att äggen var gömda i lekstugan...hon är nog ganska klipsk ändå.

Gottegrisar!

Jag kan avslöja att varken jag eller Nanna fick några påskägg. Vi fick tuggben istället för det tycker vi är bättre. Påskägg är nog mer för tvåbeningar...men om bara matte hade lagt lite hundgodis i äggen, så hade Nanna och jag kunnat spåra upp dem direkt...utan några fåniga ledtrådar...


/Leia