Nanna och Leia har sina matplatser på var sida av köket, eftersom Nanna är ett matvrak och Leia är en kinkeplutta. Leia tror alltid att Nannas grejer är bättre, så hon brukar gå fram och leta rester i Nannas skål när Nanna har gått därifrån. - Trots att de får samma mat och trots att Leias skål fortfarande är full...
Det är ganska jobbigt att behöva passa dem när de äter, men inget att göra åt. Passar jag dem inte så skulle Nanna med god aptit sätta i sin dubbla portioner och Leia skulle bli utan mat.
Härom kvällen fanns det slutligen lite färskfoder kvar i Leias skål medan Nannas var renslickad. Jag fick ett telefonsamtal och gick in i arbetsrummet. Efter några minuter kom Nanna in och ställde sig bredvid mig med låg svans och kisade med ögonen mot mig. Klart underdånig stod hon där och tiggde om att bli klappad - eller att bli förlåten?
 |
| Visst ser hon lite skuldmedveten ut? |
Jag gick ut i köket och kollade matskålarna. Mycket riktigt. Hon hade ätit upp Leias mat också.
Så frågan kvarstår: kan hundar ha dåligt samvete?
- Per Jensen (Hundens språk och tankar) menar att det dåliga samvetet troligen sitter i betraktarens öga och inte i hundens medvetande. Hunden beter sig helt enkelt undergivet eftersom den har lärt sig att den har gjort något den inte får. Men, tillägger han, man bör inte utesluta möjligheten att hunden faktiskt kan uppleva dåligt samvete. "Deras kroppsspråk tyder definitivt på det men slutliga bevis saknas."
Så frågan återstår. Kan de? Eller är det att förmänskliga dem?
8 kommentarer:
Ja du, jag känner igen det där... fast med kattmat. Tänk att kattmaten är så mycket godare än hundmat!
Nä, jag tror nog som Per Jensen egentligen. Dom VET att dom har gjort fel och kommer att få skäll. Dåligt samvete, njä, min hund skulle låta katterna svälta ihjäl utan att få dåligt samvete, bara hon fick maten ;-)
Jag tror nog också att det är vetskapen om att ovett kan komma. Tror att Nannas "samvete" snarast beror på att hon vet hon gjort fel. Ett förlåt i förväg, innan du upptäcker:)
Vilken supersöt grötätare nedan förresten! Tänk om Nanna fick passa på att pussa mellan skedarna:)
SV. Kul det du skriver om att tikar sägs hålla sig närmre ägaren. Amrisuppf Magdalena o jag har konstaterat att vår erfarenhet är att hanarna är betydligt mer "mattiga" än tikarna:) Med min Mimi stämde det definitivt, hon gick gärna egna vägar medans killarna höll stenkoll på matte.
Genom tiderna har forskning visat att vi har underskattat hundens förmågor. Att hundar inte kan känna dåligt samvete finns det egentligen inget vetenskapligt svar på mer än teorier. Jag tror absolut att hunden kan vara medveten om att den har gjort fel under förutsättning att det delar vår uppfattning om rätt och fel i den här situationen. Hur många gånger har hunden inte visat just de signaler som du beskriver, innan vi ens har hunnit reagera.
Jag tror också hunden kan visa med sitt kroppsspråk att den gjort fel men sen om den har dåligt samvete vet i tusan...då skulle de väl inte göra om samma miisatg en gång till.
Här har vi Abbe som är den som snor maten av de andra två när tillfälle ges, det räcker med t.ex ett telofonsamtal eller att någon ropar eller att man går på toa eller nåt!!
För till 100 % följer Teo med mig då och därmed följer Vilgot efter Teo och då har Abbe hux flux två skålar med mat att äta upp...och att äta fort det är han en mästare på!!
Ha det så bra.
Kram!!
Ozzy är faktiskt också en sån som gärna snor mat från Malte!! Innan när Malte var mindre så åt han aldrig upp sin mat och då var Ozzy där snabbt som blixten och åt upp resten! Så då fick jag alltid sätta de i olika rum så att jag hann plocka bort Maltes skål innan Ozzy kom.
Faktiskt så brukar Ozzy springa och kolla Maltes skrälle nu när Malte har ätit färdigt för att se om där finns något kvar! Och så brukar han skälla samtidigt som han springer dit, nästan som för att tala om vad han ska göra :-) Så han har ju inget dåligt samvete iaf ;-)
Här får alltid den hund som är lugnast mat först, vilket brukar vara Viggo, och när han är färdig så får Valle sin mat. Det funkar bra för oss :)
Vilken spännande tanke!!! Kanske är det trots allt så...
Jag tror nog att de vet att de gjort något som VI inte tycker är okej, eftersom de säkert lärt sig det med tiden... Vi människor är ju också ganska tydliga när vi visar missnöje och det är jag 100% säker på att de har snappat upp och lärt sig.
Att de liksom vet att när de har gjort något "fel" innan (samma sak, eftersom de sätter saker, beteende och situationer i relation till varandra) så har de kanske fått en tillsägelse eller känner av vårt dåliga humör/besvikelse (finns säkert de som har varit ännu hårdare men jag förutsätter att de flesta av oss människor har lagt ner, eller ännu hellre, inte börjat alls med de metoderna).
P.S. Per Jensens bok "Hundens språk och tankar" är helt fantastisk!
ALLA borde läsa den!
/Jasmine
Skicka en kommentar