Hon är också den som pratar mest - för att inte säga alltid. Hon har mängder av olika ljud för sig och hon har en stark stämma. Man kan tro att hon blir misshandlad varje gång hon ska raka öronen eller klippa klorna. Och när hon ligger på sina favoritplatser och Leia kommer gående så säger hon högt och tydligt: "Här ligger jag och jag vill vara ifred".
Hon är också den som har mest temperament. Hon missförstår ibland situationer och hon reagerar på nolltid - med glädje, rädsla och/eller ilska. Mest tror jag det är rädsla, men i kombination med att hon låter som ett mullrande lejon, så tolkar omgivningen det som ilska.
Otaliga människor i vår omgivning drar ängsligt åt sig sina hundar när Nanna börjar prata. Till och med vana hundägare tror att alla hennes ljud är ilskna morrningar. Och jag förstår dem! Särskilt som hon ofta markerar mot andra hundar. Vid hundmöten är hon först nyfiken och vill hälsa - och innan man hinner reagerar markerar hon att nu vill hon inte vara med längre. Fast det gäller bara små och medelstora hundar. Stora hundar hälsar hon gärna på och då är hon så underdånig, så underdånig...
Så svårt det måste vara när man inte riktigt kan hantera sina känslor och när man inte riktigt kan läsa av situationer. När man missförstår och när man blir missförstådd. Det gäller nog hundar i lika stor utsträckning som människor.
10 kommentarer:
Känner igen detta!
Men härligt med hundar som "pratar".
Kram
Nanna verkar vara så himla lik Abbe...nästan lite kusligt faktiskt.
Däremot så är han lite tvärtom vid hundmöten...han älskar att få igång vilken hund som helst till bus.
Att andra hundar och framförallt deras ägare (som man ej känner) har svårt att tyda Abbe rätt råkar vi ut för ganska ofta...en hund kan ju inte busa o vara glad samtidigt som man låter som ett mullrande lejon tycks de tro!!.
Det hade varit kul om de skulle få träffas de där två pratmakarna nångång.
Ni ska inte ner till Birgitta i sommar???
Ha en fortsatt trevlig helg!
Kram!
Känner igen det så väl. Caspian är mest pratig av mina. Pratar med viftande svans. Tindra går inte att cykla med hon ylar av glädje så folk tror man misshandlar henne=) Stora personligheter!
Det är väl kul med en hund som pratar så. Roligt är också att lära känna sin hund så väl som bara en kärleksfull matte/husse kan. Sen får man informera de man möter så gott det går:)
Klart man vill snacka ju ;)
Inte alltid så lätt när man både vill hälsa och leka samtidigt som man är lite rädd att släppa loss. Molly är precis likadan. Och det där med att vara underdånig mot stora hundar känner jag så väl igen:-))
Fortsatt trevlig helg!
Känner verkligen igen det där med "blandade känslor" vid möten från en viss svarting...
Värsta pratkvarnen jag vet är dock lille Totte! Han "skrikskäller" när han ser någon han vill hälsa på och skrämmer därmed slag på de flesta ägare:D JYCKARNA verkar oftast förstå honom!
PUSSa till Nanna-gumman!
SV Testa! Rådet jag fått av M säger att det ska vara ABSOLUT bästa godiset för bäst resultat, annars är det bara att köra:D Du hade väl "Kontaktkontraktet"? Finns bra beskrivning där.
Kanske är lite schäfer i henne, dom har ljud för sig hela tiden tycker jag ;-) Annars så känner jag igen det där med att låta som om man blir mördad, min lilla låter så när man skall klippa klorna, eller om hon vill in, eller om hon faktiskt råkar få ont.
Härliga Nanna! Hon verkar vara en riktig personlighet :)
Visst är det svårt när man både missförstår och blir missförstådd... Lilla Daisy blir lätt så när hon är för trött. Då kan det ibland bli lite tokigt här hemma. Men vi hussar och mattar gör vad vi kan för att hjälpa våra vovvar. :)
Skicka en kommentar