Den gångna veckan har varit en vecka av återblickar, analys och självrannsakan. Vad behöver jag som ledare bli bättre på och hur gör jag? Ni som följt Hunddagboken vet att Nanna ofta gör skenutfall mot andra hundar när de kommer för nära henne. Självutnämnda "hundexperter" har vid fler än ett tillfälle dömt ut henne som aggressiv. Men jag håller inte med.
Hon är inte aggressiv. Hon har inga som helst problem vid hundmöten - hon går förbi mötande hundar utan att vare sig skälla, dra i kopplet eller göra utfall. Det är bara när hundar kommer för nära henne - nos mot nos - som hon gör skenutfall. Hade hon varit aggressiv hade hon bitit, men det gör hon inte. Hon har aldrig bitit hål på en annan hund. Hon låter enormt mycket - som en varg ungefär - men hon kan bithämning.
Det här hittade jag på nätet: "En välsocialiserad hund slåss utan att "det går hål". Det låter mycket och händer lite. De har lärt sig att lösa konflikter genom "gräl". Bithämning kan vi inte lära hundarna genom lydnad, det kan de bara lära varandra, med vår styrning och hjälp. "
Nanna är reserverad mot både hundar och människor hon inte känner. När huset fylls av för henne okända personer går hon undan och när främmande hundar kommer in blir hon osäker. Och möter vi en främmande, lös hund i skogen så lägger hon benen på ryggen... Hon hade säkerligen fått låga poäng på de delar av MH testet delar som mäter mod.
Hon är inte aggressiv, men hon är feg och hon vaktar sitt revir - och sina resurser - särskilt mig. Hon har vaktinstinkt. Främmande människor som plötsligt tilltalar mig på gatan reagerar hon på - liksom när familjemedlemmar skojbråkar med mig. De kan faktiskt inte ens krama mig utan att hon reagerar.
Det här hittade jag på nätet: "Vargar känner instinktivt att de inte har råd att släppa in t ex en främmande hanne på sitt revir. Den kan ju ta för sig av områdets bytesdjur eller rentav försöka bli far till nya valpaar. Detta lever kvar hon våra hundar - en misstänksamhet mot nykomlingar, särskilt om de kommer in på det som hunden tycker är dennes revir."
Valpar behöver leka för att träna sin sociala förmåga, men när vuxna hundar "leker" är det i själva verket kopplat till sexdriften, skriver Memea Mohlin i Hundmöten:
"Människor är generellt mer sociala än vad hundar är. Människor kan gå på fest och ha en riktigt trevlig samvaro med andra människor av båda könen utan att det primära syftet med kvällen är att få sex. Så är fallet inte för hundar. Nya bekantskaper handlar för den vuxna hunden enbart om sex. När vi tror att våra hundar ska få en rolig stund med andra "hundkompisar" handlar det i stället bara om ett till synes lekfullt förspel till sex (motsatt kön) eller om ett mer allvarsamt hävdande av sin position (samkönat möte)." (sid 26)
Eftersom Nanna lätt går upp i stress och dessutom är osäker i mötet med främmande hundar, så bör hon väl få slippa. Men visst hade det varit trevligt för mig om det hade fungerat. Frågan är vad jag skulle kunna göra för att hjälpa henne bli modigare..?
Det här tipset hittade jag på nätet och jag tycker det låter vettigt men svårt att genomföra. "Om man vill låta lite större hundar träffas och vara lösa tillsammans ordnar man detta bäst genom att först gå en promenad ihop och sedan släpper man allihopa samtidigt och fortsätter att gå, titta inte ens på hundarna, inget godis framme eller annat som kan skapa konkurrens. Då brukar de efter en stund komma underfund med varandra."
Problem ligger i betraktarens öga, skriver Per Jensen i Hundens språk och tankar. "Det som betraktas som problem av en ägare anses ofta helt normalt av en annan." Och visst är det så. Dels beror det väl på hur vi lever med våra hundar men också på vilken typ av hund vi har. Jag har funderat en del på de förväntningar och uppfattningar/fördomar vi har på olika raser. En sällskapshund som inte fungerar bra tillsammans med andra hundar betraktas nog lättare som en "problemhund" än en brukshund, eftersom förväntningarna på olika raser skiftar.
På fredag ska vi till veterinären för att göra en hälsokontroll - bara för att utesluta att något är fysiskt fel. Men det blir ingen problemhunds-utredning. Kanske blir det istället en problemmatte-utredning... Jag skulle gärna vilja hjälpa Nanna av med ovanan att göra skenutfall. Det skulle göra livet så mycket trevligare för både henne och för oss andra.
Finns det någon som har tips på hur, så tar jag tacksamt emot dem!
18 kommentarer:
Ja tror inte heller att vuxna behöver leka eller umgås med andra hundar, framförallt om dom inte vill det själva.
Om hon funkar när ni går med andra hundar skulle jag helt enkelt nöja mig med det, varför tvinga en hund om den inte vill på saker som dom kan klara sig utan.
Alla hundar är ju trots allt olika, vissa har jätte stort behov att busa med andra hundar, medans vissa vill det inte alls.
Du själv springer ju inte fram och hälsar på alla människor du möter, varför ska hunden behöva göra det.
Och som du säger så är det ju bara när hundar kommer för nära henne som hon blir sur, annars så funkar det. Vore ju lite skillnad om hon kastade sig efter allt och alla hon ser.
Men att kolla hos veterinären om hon har ont nånstans är ju bra. man vill ju kunna utesluta att hon har ont nånstans.
Hej o hå vad långt det blev. Men hoppas att du hittar nån bra lösning på era "problem"
Kram
Katharina!
Det här inlägget gjorde mig tårögd och alldeles matt. Jag är SÅ TACKSAM för att Du orkar hålla på att leta lösningar till "problemet" och skäl till varför det blir/är som det är.
Jag förstår ju att det för Er skull, men eftersom jag har i stort sett samma problem så "tjuvar" jag recepten och tankarna. Detta Du har skrivit låter så enkelt och så riktigt. Hundar är ju individer med olika behov och olika läggningar. Vi alla har enormt stora krav, vilket vi också ska ha, på våra hundar för att de ska fungera tillsammans med oss och tillsammans med andra husdjur och då blir det ju våra villkor. Men jag hävdar ändå att hundar också måste få ha "dåliga dagar" och måste få visa sin personlighet, det måste väl vara sunt. Men det måste vara inom dom gränserna så att det fungerar tillsammans med oss och i övriga husdjurs grupper. Man/vi får anpassa vårt djurhållande till viss del, så att det fungerar för oss och inte hela tiden se det som ett problem, utan att "så här är det, så här fungerar det hos oss" och undvika, i den mån det går, dom situationer som man vet ger "problemen". Django är en oerhört känslig hund och reagerar väldigt starkt på rösten och "vibbarna" i ett rum. Oro, stress...speglar av sig på honom, medan de två andra inte reagerar alls. Individer!
Ja, nu kanske jag svamlar som vanligt, men jag kände bara att jag måste få skriva av mig...av ren lycka:)
kram lisamaja
Jag tror att om man nu gärna vill att hon ska kunna springa lös tillsammans med andra, så är alternativet där man hela tiden håller sig i rörelse, ett MYCKET bra förslag. Ni står inte och stirrar på hundarna och hundarna står inte och stirrar på varandra. Alla är i rörelse och alla har en uppgift.
Lycka till!
En fundering: Måste hon komma nära andra hundar? Min Asta söker ju upp hundar och biter. Din vovve verkar mer tala om för dig att hon inte vill vara nära andra hundar. Mycket glad för att du delar med dig av dina tankar. Jag läser med stort intresse och önskar dig all lycka. Jag har lite intressant info att dela med mig av. Har kontaktat hundstallet som arbetar dagligen med svåra hundar. Dessutom har jag hittat en utmärkt hemsida med en man som verkar ha STOR kunskap om hundar. Gyllerboda hundcenter, länk finns på min blogg. Berättar mer om hundstallets svar till mig. Lycka till
Ett mycket bra inlägg. Nanna är nog glad att hon har en matte som försöker göra allt för henne. Jag lägger inte till något, håller bara med Ann Margret o Hanna i deras kommentarer.
Lycka till!
Ett jättebra inlägg!!! Just det där att hälsa på andra hundar, eller, "leka" med andra hundar, ska ju inte vara något "måste". Alla hundar är olika individer, med olika behov.
Så intressant att följa din blogg i detta ämne.
Kram
Jag förstår dig...
Ella är likadan...
Nu vet jag ju att hon har gjort illa ryggen, opererat knäet o.dyl. men enligt röntgen finns det ingenting synligt idag. Mer kan jag ju inte göra utan att faktiskt göra "för mycket, och kanske i onödan"...
Ella har ju också lite besvär av andra hundar.
Hon vill inte heller gå fram till andra hundar, förutom de hon känner och är trygg med. Och jag tvingar henne inte heller.
Jag har släppt på pretantionerna om att min hund ska vara "perfekt".
Redan där släppte mycket.
Sedan började jag lyssna på henne, se vad hon försökte säga mig... Och det är helt enkelt att hon tycker att okända hundar (och ibland människor) är läskiga. Att hon faktiskt inte vill socialisera med de flesta individerna...
Visst, sen kommer ju dessutom vakt/revir in, eftersom hon är annorlunda i hemkvarteren. Och det känns ju ganska självklart...
Om inte allt, så nästan allt iaf, hos hundar handlar ju om överlevnad... Och på okänt revir bör man hålla en låg profil. Om man inte syns eller hörs, så finns man inte... Ganska logiskt.
Jag fick faktiskt tipset igår att ett bra sätt att stärka hundars självkänsla är balansgång!
Och om någon frågar om hundarna får hälsa, så checkar jag först av både hund och ägare och om jag anser dem vara ok så svarar jag att det är om hon själv vill. Om hon inte vill, så slipper hon.
Ella har ju hundkompisar, så någon aggressiv hund är hon inte, däremot så kan hennes osäkerhet visas i aggression/utfall.
Men låt inte andra hundar komma för nära och visa Nanna att hon slipper ta den konfrontationen, så tror jag att du kommer ett steg i rätt riktning. Det gjorde jag med Ella när jag slutade med att gå fram till någon när hon inte ville. Det gäller även hundar hon känner... Om hon någon dag i parken ser en "kompis" men inte vill gå fram, så slipper hon. Hon kan få sitta en bit ifrån om jag ändå känner för att prata med ägaren, men annars vinkar vi bara på avständ, eller säger hej och går vidare.
Jag säger inte att jag har, eller gör, rätt...
Bara att det har hjälpt mig och Ella en bit på vägen.
Men, tänk dig själv om du ska vara din hunds trygghet och så "tvingar/utsätter" du den för situationer som den anser vara obehagliga...
Så fick jag lära mig att tänka, och när jag gjorde det så gick det upp ett litet ljus för mig iaf...
Sen har ju Ella en extremt låg stresströskel så flera hundar/lekande hundar/skällande hundar är mycket jobbigt för henne. Då kan hon t.o.m. ta till ett flyktbeteende...
Jag hoppas att något av det jag har skrivit kanske kan hjälpa dig i något avseende.
Jättesynd att du inte kunde vara på föreläsningen med Per Jensen! Han är helt suverän!
P.S.
Ella är inte heller intresserad av att leka med andra hundar... Det finns några ytterst få individer som hon kan göra lekinvit till och "skutta" lite med, men det är egentligen bara två som hon har "busat" med och då inga långa stunder.
Jag tror inte vi ska lägga för mycket energi på det där om att hundar behöver andra hundar, leka osv... Självklart behöver de andra hundar under uppväxten för att lära sig kroppsspråk, socialisering o.s.v., men i vuxen ålder tror jag att vi familjemedlemmar har mycket större betydelse för dem...
Det är så svårt att göra generella bedömningar och ge övergripande tips. Som du skriver är raser och hundar olika. Jag som lever med vakthundar kanske inte tycker Nannas beteende är så konstigt. Men tycker du att det är jobbigt så är det ju ett problem. Med mina hundar har jag fått hitta på olika lösningar för var och en. Det gäller att tillsammans med Nanna arbeta fram en ömsesidig respekt som jag tycker att du gör. Med mina hundar räcker det itne med att enbart berömma rätt beteende, jag måste också lugnt och sansat förklara att vissa beteenden inte är ok. Men jag tycker att vi hundägare ibland ställer rätt orimliga krav på våra hundar. Jag gillar därför din inställning och ditt försvarstal för Nanna!
Ett så otroligt klokt inlägg.Tindra leker inte heller längre. Något som "bekymrade" mig redan för ett par år sedan pratade då med en kursledare som mycket klokt sa att Tindra är vuxen nu och har haft valpar varför leka du som själv är vuxen hälsar på en person du möter men inte börjar du leka. Tindra hälsar mer än gärna men efter en stund är hon nöjd. Är hon lös så fortsätter hon med sitt. Kommer då den andra hunden efter så går hon undan när hon gjort det tillräckligt många gånger och andra hunden inte fattar kommer hon till mig för att bli "räddad".Tror helt klart att du är inne på rätt tankegång. Kram
Jag har inga kloka kommentarer att bidra med, men vill ändå flika in och säga detta var mycket läsvärt och intressant!
Sv. Japp, jag ska behålla en liten Vinja valp :)
Kram
Mycket bra inlägg!!
Du ska ha en stor eloge som delar med dig av era bekymmer.
Här har vi väl inte det problemet mer än att Abbe låter som värsta varulven ibland.
Många tror att Abbe är en aggresiv och farlig hund just för att han kan låta mycket illa!!
Inte lätt alla gånger...man säger till folk att han bara låter, han är inte farlig men de som inte känner Abbe tror att man bara svamlar när man säger så.
I dersa ögon och öron är han farlig!!!
Lycka till med Nanna!
Vov o kram!
Hej Katarina!
Vi människor vill så gärna att våra hundar ska leka och fungera ihop med alla andra hundar. Vi förmänskligar dom, de ska vara som våra barn. Ärligt talat tycker jag det är konstigt att det inte händer fler olyckor med hundar som attackerar andra hundar, än det gör. Här i vår kommun har vi ett hägn där vi kan släppa hundar lösa. Jag släpper inte mina hundar där om det är andra hundar där inne. Möjligen om det bara är en och inte utan att ha pratat med hundägaren innan. Jag tycker inte du ska vara så orolig över Nannas beteende. Låt henne slippa konfronteras med andra hundar om hon inte vill. Hon har ju en kompis i Leia. Kram på er Från Susann och lillbrorsan Victor.
Nannas beteende låter mycket som både Elon och Linus. Hon är nog kanske lite mer avvaktande och orolig, alla hundar kan inte gå enligt en mall, men så fort de avviker, så tycker många att hunden är "konstig" och det måste vara fel på hunden, inte hjälper det oss som ägare precis. Skrev faktiskt på våra hundars blogg igår om problem med Linus. Det skulle ha kommit en tjej och tittat på honom, men hon blev sjuk, ska se om vi får till ett nytt datum. Hoppas att det inte är fysiskt. Kram från oss med Linus och Elon
Ja varför i all världen ska inte hundar få berätta för andra att de inte är intresserade av kontakt? Nemi gör likadant - ett skenutfall som betyder "kom inte hit, jag vill inte umgås med dig". Hon har aldrig bitit någon annan hund, och de andra hundarna verkar förstå vad hon säger, de känner sig inte attackerade (blir inte aggressiva tillbaka) utan går undan. Jag tror att det är vi människor som är dåliga på att förstå hundarnas signaler - för oss är allt som låter ilsket "aggression", och det vill vi verkligen inte se hos våra hundar...I slutändan handlar det väl även dels om acceptans - jag måste acceptera att jag har den hund jag har, och att inte alla hundar tycker om att leka med andra i vuxen ålder (och varför vill jag att min hund ska leka? Det är ju hennes "friitid" vi talar om, ska hon då tvingas leka för att jag tycker det är roligt att titta på hundar som leker?)
Men visst finns det andra hundägare som anser att en trevlig och väluppfostrad hund är en som uppskattar att deras hund rusar fram och inleder en ibland rätt våldsam lek, Nejtack, säger båda mina.
(Hade under studietiden en liten minibullis, med henne var det tvärsom - hon såg andra hundar som leksaker vilket inte heller alltid var så lyckat - hon var alldeles ovanligt burdus och hårdhänt i sin lekstil. Bäst gick det med hundar i storlekardningen schäfer...)
Jag tycker heller inte att en hund ska behöva eller kunna leka med allt och alla. Som jag upplever det är mina hundar nöjda med att ha 3-4 hundpolare som dom verkligen kan busa med och som dom känner väl.
Sedan tycker jag heller inte att man ska förakta värdet i att faktiskt "bara" gå koppelpromenader i andra hundars sällskap, jag tror även detta ger hundarna mycket, det behöver inte alltid vara lek inblandat.
Hundar som är osäkra tror jag vinner mycket på att man faktiskt ger dom en annan uppgift i dessa situationer, som att träna in ett "sitta stilla" som man kan belöna. Och att dom faktiskt slipper hälsa på människor och hundar om det gör dom osäkra, att låta dom känna att dom kan vara trygga vid mattes sida, att dom slipper ta ansvar för situationen och att matte tar hand om allt istället.
Det var många bra citat som du hittat! Håller med!
Skicka en kommentar