Hunddagboken

Våra fina tjejer tycker så mycket om vår lilla skog. De förstår direkt när vi skall dit - då viftar Mimmi glatt med svansen, och Nanna hoppar rakt upp i luften av glädjefnatt och rusar före och visar vägen. Vid skogsbrynet stannar hon och väntar in mig: 'kommer du? kommer du?'

Sedan skuttar de små liven glatt omkring bland buskar och träd och nosar, leker och har det så skönt, så skönt.

Kan tillägga att även undertecknad tycker att det är skönt i skogen.



Vi brukar få ha skogen för oss själva. Men idag kom det en stor, svart hund springandes emot oss. Nanna gjorde precis som man ska hon när man är en ganska liten hund - visade sig underdånig och hälsade försiktigt. Mimmi däremot har aldrig lärt sig hur man gör när man möter större hundar. Hon bröstar upp sig och försöker se farlig ut och skäller det högsta hon kan... Som tur är var det en snäll hund som inte brydde sig om Mimmis uppnosiga manér. Han var mer intresserad av Nanna...