Andra kurstillfället i Agility är avklarat. Jag hade med mig en fullständigt tokglad hund i bilen som direkt fattade vad det var som skulle hända. Agility är jättekul - men svårt! Vi går fort fram och det är inte Nanna utan jag som har svårt att hänga med på vändningar bakom och vändningar framför... Vilket hopphinder skall vi till? Vilken hand skall peka? Hur skall jag vända mig? osv, osv.
Nanna tittar och tittar på mig och försöker att förstå och för det mesta lyckas hon väldigt bra. Men tunneln med presenning som hänger ner i slutet är hon inte förtjust i. Ruggigt läskig! Det gick bara bra när någon höll upp presenningen längst bort...
Hon var allt lite ofokuserad i dag, den lilla loppan. Ville gärna springa och nosa i gräset och vänslas med de andra hundarna. Tack och lov att hon kommer på inkallning så att jag slipper skämmas...
Nu ligger hon helt utslagen och drömmer förmodligen sköna drömmar om vackra småhundar i natt.
Godnatt!
4 kommentarer:
Vilken rolig kurs du går på,Nanna! Du får se till att matten lär sig reglerna och inte irrar omkring som en yr höna när du fösöker göra ditt bästa! Sov och dröm så gott!
Imorgon ska matte o Abbe vara med på sin första tävling i agility.
Vi hoppas innerligen att hon inte drabbas av hjärnsläpp så hon vimsar omkring på banan.
För då tycker vi riktigt synd om Abbe faktiskt. Han kan ju, då det kan vara lite värre för vår matte!!!
Vov från grabbarna boys!!!
Ja, det är nog svårast för oss tvåbenta. Härligt med hundar som får jobba sig lite trötta. Nanna har säkert sovit gott inatt.
Hjärngympa för bde matte och hund. Agillity verkar så kul men som du skrivar är nog svårare än man tror i allfall för oss med två ben=)
Skicka en kommentar