Jag tror det. Absolut. När Nanna kvider i högan sky vid rakning eller kloklippning, sluter Leia upp när 'behandlingen' är klar och fjäskar med henne. Och när Leia klagade högt över ett getingstick förra sommaren, stod Nanna ängsligt bredvid och tittade på henne. Igår kom ännu ett bevis.

Vi tittade på djursjukhuset. Flera kameler skulle undersökas 'bakvägen' för att kontrollera om de var dräktiga. En av kamelerna kved högt och länge eftersom det gjorde ont. Jag lovar; Nanna har aldrig varit i närheten av en kamel och än mindre hört kamelernas klagovisa. Men vad gör hon?
Hon stirrar stint på tv:n och börjar gnälla, därefter börjar hon yla och hon slutar yla inte förrän långt efter det att kamelen har tystnat.
Empati? - Jag det.
/Katarina
10 kommentarer:
Visst känner de empati.T ex när nån i familjen skadat sig tycker jag att man tydligt ser att de "deltar" i omvårdnaden.
Ulf
Tack för inlägget.
Ja,vi ska vara med på västra pudelklubbens inoffare på Tjolöholm den 1:a Maj. Och så har jag anmält till Nödinge. Blir nog även Vänersborg, Borås och Tvååker.
Får se om jag åker till de två första har inte bestämt mig ännu men Tvååker blir det.
Jo jag tror att de känner någon sorts empati. Ofta vet dom om att matte eller någon i familjen är ledsen och de kommer och kryper upp och är nära.
Visst är det en sorts empati! Jag tror det hör ihop med flockdjursbeteende helt enkelt. De både känner av hormoner/läser kroppsspråk och hör tror jag. J har också ofta reagerat på typ Djursjukhuset.
Intressant iaktagelse! Jag tror faktiskt att det är en medfödd känsla hos djur. Inte bara att göra ifrån sig dessa ljud eller känslor själva utan även förstå andras. Ibland undrar om det inte är så att det är vi människor som förlorat en bit empati på vägen även om man oftast talar om det motsatta.
Dom är lyhördare än man tror :-).
SV: kan inte annat än hålla med. Totalt vidriga och totalt onödiga smittbärare.
kram från mig
/maria
Empati...hmmm....är det sånt jag ska visa när matten snubblar och slår sig och stukar och vrickar sig i spårskogen? Nä, i så fall kan jag inte känna empati....jag brukar kikna av skratt i stället... och hoppa lite på henne!
Här kommer "sjuksyster" Dio i rasande fart om någon nyser eller hostar och vill gärna överösa med läkande pussar (med ett och annat kärleksbett av bara farten, så att ev. blodvite uppstår :)
Jo nog vill dom hjälpa till där det behövs nog, och ett uppmuntrande skratt kan ju också vara läkande, eller hur Rudi ;)
Visst kan vi hundar känna empati.
Då ska ni höra Teo när Abbe klipper klorna. Han ylar som den värsta varg och tycker fruktasnvärt synd om Abbe.
Men när Abbe är klar med klorna så är Teo spårlöst försvunnen.
Vi gissar att han inte vill klippa några klor, så smarta kan vi också vara.
Vov från grabbarna boys!
Tror abolut att hundar känner empati. Min särbo har fått diskbråck, och får emellanåt vansinnigt ont. Då smyger alltid Anton upp och lägger sej på honom, vilket han inte gärna gör annars. Eller om man är ledsen, då vill dom vara nära.
Men Rudi...!!!
SV: Var därför jag återvände... Det lustiga är att det är minst 2 gräsmattor som har alla dessa lönnfrön som slagit rot! Gissar att det kan ha något med gynnsamt liten tjäle och mycket snö att göra. Kul att se i alla fall!
Skicka en kommentar