Med stor behållning och många inkännande nickar läser jag Freddy Worm Christiansens bok 'Hundars och vargars beteende'. Sida upp och sida ner slår han hål på mängder av myter som florerar bland 'hundkännare' - på ett tycker jag, övertygande sätt. Han har stor erfarenhet; han och hans fru har levt med vargar och hundar i över trettio år och han 'tror' inte bara; boken har en diger litteraturlista.
En av många myter som han avlivar är myten om att hundar som ligger i en soffa och morrar åt sina människor uppfattar sig som flockledare. -Inte alls, menar Worm Christiansen - hunden försvarar bara sin liggplats och det är helt naturligt och har inte alls med flockledarskap att göra. Det handlar helt enkelt om zonförsvar.
Jag minns att Nanna vid några tillfällen hade lagt sig i min säng och jag ville ha ner henne på golvet. Hon morrade åt mig och jag blev indignerad och närmade mig henne snabbt, höjde armen och pekade på golvet samtidigt som jag höjde rösten. Vad hände? Jo, hon morrade givetvis ännu mer och försvarade sin liggplats genom att höja överläppen. Hon var rädd. Inte förstod hon att det var MIN säng - hon tyckte bara att hon var där först och därmed var liggplatsen hennes.
 |
| Har man hittat en bra liggplats så vill man så klart behålla den... |
Restriktivt ledarskap fungerar inte på mina hundar - och särskilt inte på Nanna. Jag undrar hur Nannas och min relation hade varit om jag hade tagit hjälp av någon 'expert' som hade förordat hårda metoder...det hade nog kunnat gå riktigt illa.
Ett 'nej' accepterar de båda två utan vidare, men det ska vara ett vänligt men bestämt 'nej'. Jag tror på respekt för hundarnas personlighet och massor med kramar och kärlek. De är nämligen riktiga kelgrisar, båda två!
/Katarina
8 kommentarer:
Samma här. Inga hårda metoder. Inget skrik o gap! Man måste ju ha en relation med sin hund, varför skulle den annars vilja "arbeta" med mig.
Ha en bra dag :-)
Din säng, min fåtölj... A bet ju t.o.m. en gång för att få bort mig, innan han insåg att vi får plats båda två.
Själv litar jag allra minst på de som talar om alla hundar" och inte ser individer. Räcker med att kolla här för att se stora variationer (även siameserna är bra olika!)
"Hundkännare" tycker jag bara man kan kalla sig om man inser alla är lika olika som människor. Gemensamma drag - givetvis - men tro aldrig att alla reagerar lika. Men det inser ju varje ägare med lite intresse:)
Samma här, Hector och Wille med har morrat en gång när vi flyttat dem från sängen till golvet, men de lyssnar på ett vänligt men bestämt "Nej" eller "Lägg av".
Jag tror nog att det som känns rätt för en själv vad gäller olika kunniga människor, instruktörer osv det funkar, för det tror man på.
Hårda metoder var väldigt vanligt att man använde förr vid lydnadsträning (då talar jag om 15 - 20 år tillbaka), då ingen tänkte på att det nog fanns andra saker som fungerade bättre, speciellt om man vill ha en bra relation med sin hund, eftersom vi ska arbeta tillsammans.
Själv använder jag sunt förnuft och logik, och det funkar för oss. Man ska vara en bra, vänlig och rättvis flockledare.
Vad lär sig hunden av hårda ord och slag, jo att föraren inte är att lita på. Hur blir relationen då ? Jo otrygg, rädd, och inte skojigt för hunden alls, eller för föraren.
Jag har läst en bok nyligen som heter "köttbullelydnad" den var riktigt bra tycker jag. Men för det är det inte sagt att den passar alla. Men med sunt förnuft och logiskt tänkande kommer man långt.
Du har så rätt! positivt ledarskap med respekt för individen tror jag man kommer längst med.Jag vill att min hund ska ha förtoende och vilja lyda mig inte göra det av rädsla. Kram på er
Kloka ord som jag bara kan hålla med om!
Håller helt med!!!
Jag fick ett bra tips en gång: Lyssna till magkänslan, säger den nej så gör det inte, oavsett vilken "höjdare" det är som kommer med råden...
Man känner sin egen hund bäst själv!
Det gick inte att tvinga sin vilja på Elba heller. Det gällde att få henne med på noterna och vänliga nej funkade finfint :)
Jag tror att det ligger i spaniel-släktet faktiskt. En schäfer kan du "bossa runt med" på ett helt annat sätt... Fast jag gillar vänliga metoder även där, men det kan tyvärr behövas liiite mer strävhet med Dio ibland. Jag är nog mer "spanielmänniska" egentligen ;)
Tycker att du skriver vettigt. Skrev ett inlägg på TeamNelson istället för mer kommentar här. Det skulle bli för långt:)
Vill så gärna läsa den boken, tycker den verkar så bra! har hört mycket bra om den.
Är ju själv så trött på allt snack om att det enda hundar tänker på att klättra i herakin. Det finns andra orsaker bakom hundens beteende än det, tex rädsla, osäkerhet, smärta men även helt enkelt att den bara vill behålla sin resurs ;) En del hundar morrar också väldigt mycket när de "pratar" och låter mycket bara utan att någon speciell orsak, de gör så och hundens sätt att kommunicera med sin ägare är ju väldigt individuellt också, var hund har sin personlighet!
Skicka en kommentar